”Markalliansens” nya kläder?
Återigen har årets budgetdebatt i fullmäktige ägt rum. Då skattesatsen av någon märklig anledning fastställdes redan i oktober fanns små förutsättningar att komma med nya yrkanden. Ack den som ger sig!
Vi vänsterpartister lade fram yrkande på sammanlagt 16 miljoner i enlighet med våra vallöften. Väl medvetna om att vi skulle bli nedröstade. Vår verklighetsbild skiljer sig markant från de övriga partier som sitter i fullmäktige.
Vallöften
Vad är det som är så provocerande med att lyfta fram vallöften, båda egna och andras? Hur kan andra ledamöter i fullmäktige bli så upprörda över att ett parti med endast fyra mandat vill förstärka situation för våra äldre som är beroende av vård och omsorg? Och som under en lång valrörelse sade sig vilja förbättra villkoren för? Är det orimlig för vänsterpartiet att yrka att dagsersättningen för våra funktionshindrade medborgare ska åtminstone täcka måltidskostnader under arbetstid? Argumentet för att fler fritidsledare och pedagoger behövs i den ”öppna ungdomsverksamhet” är tydligen ”orealistiskt”. Likaså påpekandet att det är beklagande att vi inte anställer folk inom vår biblioteksverksamhet för att ersätta pensionsavgångar. Detta var heller inte populärt.
Alla vet
Listan över nedsättande, mästrande och ifrågasättande kommentarer av vår demokratiska rätt att lägga våra förslag är lång. Ändå var det självklarheter som vi påpekade. Självklarheter som var lika självklara för samtliga partier före valet. Alltså före denna märkliga tidsgräns som skiljer sanning från lögn, och som tydligen förändrar partiernas inställning till sina egna väljare. Här står vi alltså ensamma med våra fyra mandat, mot en mur av enighet och anklagelser om att vi slösade med deras tid.
För mig är det förbryllande att Markalliansen, med dess ledare, vill skönmåla verkligheten. När jag under debatten använde uttrycket ”alla vet” blev det också ifrågasatt. Vad är det då som jag menar med ”alla vet”? Under de senare åren har kraftiga besparingar inom den kommunala verksamheten verkställts – Alla vet detta. Att det har medfört försämringar för våra grupper som är avhängig av en välfungerande kommunal verksamhet är också en självklarhet. När det gäller våra anställda så är det de kvinnodominerade yrkesgrupper som drabbats hårdast.
Den borgerliga majoriteten inom kommunfullmäktige, med stöd av SD, har antagit en budget som inte medför möjlighet till personalförstärkning. Därav min rubrik. Mer av detsamma är att vänta. Därav upprördheten över vänsterpartiets inlägg och förslag. Nya kläder? Det finns inga nya kläder.
Arthur Thiry, Gruppledare V